Dessa småkillar blir en vecka idag <3
En vecka som började lite kämpigt med att Mira inte riktigt fick igång mjölken ordentligt och valparna tappade en del i vikt. Vissa uppfödare ser det som helt normalt medan jag alltid har haft valpar som ökat i vikt första dygnet, så jag blev lite orolig. Helst då de minsta redan var små. Så i måndags stod inte jag ut längre utan var till veterinären och rådfrågade vad jag skulle göra och vi kom hem med ersättning som jag stödmatat dem med 4ggr om dagen och även gett till Mira för att få igång produktionen, och det har verkligen hjälpt och nu ökar dom stadigt i vikt småkillarna :) Idag vid 1veckas ålder vägde dem: Hane 1: 262g (ökning 86g) Hane 2: 186g (ökning 44g) Hane 3: 221g (ökning 57g) Hane 4: 181g (ökning 23g) Hane 5: 251g (ökning 58g) Känns skönt att de ökar trots att det går sakta, men man får heller inte glömma att alla utom hane nr 1 gick ner ganska många gram första dagarna. Hane 2 tappade 12g Hane 3 tappade 7g Hane 4 tappade 19g Hane 5 tappade 13g Dagens vikter där ni kan läsa ökningen är alltså från födelsevikten och inte räknat från vad gick ner i vikt. Annars har första veckan varit väldigt lugn, Mira är en otroligt cool mamma som inte stressar upp i onödan och hon har till och med kommit för att mysa med mig när jag suttit vid datorn i sängen i valprummet. Så hon verkar väldigt trygg här uppe på övervåningen i sin lilla hage :) Hon har fått sagt hej till de andra vovvarna här hemma och både Axi och Kenya verkar förstå vad hon gjort men Dee som bara vill leka och busa med Mira som förut förstår inte varför Mira nu är lite grinig och vill gå in lika fort som hon kommit ut ;)
0 Comments
Äntligen är vår D-kull född :)
Efter ett långt öppningstadie på 11 timmar och 45min, från onsdag kväll till torsdag kväll så fick vi äntligen se Mira krysta fram en valp vid 20:13, nr 1 kom 20:19 och vägde 176g. nr 2 kom 20:35 och vägde 142g. nr 3 kom 21:04 och vägde 164g. nr 4 kom 21:30 och vägde 158g. nr 5 kom 23:05 och vägde 193g. Sista valpen tog sådan tid att jag trodde att den fastnat och såg framför mig hur jag var tvungen att baxa in Mira och de redan födda valparna i bilen och åka till Sundsvall då vi tyvärr inte hade någon jourveterinär i Sollefteå. Men jag tog med mig Mira ut och vi sprang lite på gården och sedan gick vi in igen och jag höll tummarna att valpen skulle komma själv. Men jag fick hjälpa till mot slutet iaf genom att ta på handskar och ta tag i valpen och när Mira krystade kunde jag försiktigt hjälpa till att dra lite. Väl ute och Mira slickat bort alla fosterhinnor så är valpen livlös men har sin rosa färg kvar. Amanda som har Melzo's kennel och jobbar på djursjukhus gav mig råd om hur jag skulle göra och jag la valpen i en handduk och gnuggade den ganska brutalt tills den började andas. Då hörde jag att den rosslade lite i lungorna och eftersom jag inte har någon sug så fick jag själv suga ur slemmet i lungorna på den. Efter det fortsatte jag gnugga den och till slut började den sprattla och pipa och Mira fick ta hand om den. Den började äta fort och idag ser man inga konstigheter med den ♥️ Mira har verkligen haft en riktig utbildning med mig vid denna valpning 😅 Aldrig tidigare har jag varit med om ett så långt öppningsstadie där jag i princip var vaken hela tiden, inte heller att vattnet går vid kl 15:20 och första krystningen kl 17:18 för att se en fosterblåsa kl 18:01 och valpen kommer ut 20:19. Sedan rullar det ju på som vilken valpning som helst tills nr 5 är på väg och hela proceduren med honom sätter igång. Det har verkligen varit en känslomässig berg och dalbana och jag är tacksam för alla goda råd från både Jenny-d'Chilens, Åsa-Heziblos och Amanda-Melzo's kennel. Fina uppfödarkollegor som har fin erfarenhet och har varit med om lite längre och svårare valpningar! Tack för ert stöd :) Vår D-kull består av 5 röda hanar som såklart finns till salu till rätt hem. Nu är veckan här, veckan då allt kan hända. I måndags gick Mira in i vecka nio och idag är hon på dygn 58.
Jag är hemma från jobbet från och med idag då hon igår kväll var lite orolig och hade både kräkts och matvägrat under eftermiddagen. Idag känns hon lite lugnare, säkert för att jag är med henne men hon andas tungt och hittar inget bekvämt sätt att ligga på. I söndags mätte och vägde vi henne igen (dygn 55) Vikt: 7,8kg Mått: 57cm Mira har ökat 2,5kg i vikt vilket är 47% av sin normalvikt. Hittade på nätet en kvinna som fört statistik med hjälp av andra uppfödare över viktuppgång och antal valpar, enligt tabellen och Miras procent så borde hon få 5 valpar. Ska bli kul att se om det stämmer. Hon har fyllt upp juvren och valparna rör sig så det ser ut som hela havet stormar på hennes mage. Jag har gjort i ordning märk band, ett block jag kan föra in all viktig info om valpningen och kokat sax, plockat fram handskar och all annan utrustning som behövs under valpning om jag måste hjälpa till. Mira är nu på dygn 44 i dräktigheten och hon är STOR ;) Antar att jag kommer få min största kull hittills i min uppfödning men man vet aldrig :)
Kenya har ju fått kullen med flest valpar och det var B-kullen med sina 5. Axi fick 4 i sin första kull så vi får bara vänta och se hur många som trillar ur Mira när stora dagen D kommer. Jag har aldrig gjort UL eller Röntgen på mina tikar utan jag håller på spänningen in i det sista. I söndags tog jag nya bilder på Mira, jag passade oxå på att mäta och väga henne som jag brukar kring det dygnet (42) Vikt: 6,6kg Mått: 50cm (runt midjan) Innan parning: Vikt: 5,3kg Mått: 36cm (runt midjan) --------------- Helt galet med tanke på att det ändå är närmare 3veckor kvar <3 Mira är trött, irriterad över att det rör sig inne i hennes mage och så himla mysig! Vi ligger på soffan några timmar om dagen och myser, det bästa sättet att ligga på är på rygg med filtar som stödjer från båda sidor. Som en vagga nästan :) Det är nog dagens bästa stunder tycker Mira och de stunderna blir nog längre och oftare ju närmare slutet hon kommer. Här är lite bilder från det senaste veckorna: |